Tillianders bästa 2010. I oordning.

Elektron Octatrack (Sampler/Sequencer och beviset på att Gud Hör Bön)
F - Energy Distortion (Energi på tre vinylskivor)
Shangaan Electro - New Wave Dance Music from South Africa (Löjligt snabb musik. Soundtracket till min midsommar)
Plakto - Live på Voltfestivalen (Inte den mest visuella upplevelsen men ljudmässigt förtrollade de mig)
Pet Shop Boys (Världens bästa popmelodier i år igen, om man håller sig till de gamla örhängena)
Kondens - Live på Culture Box (den roligaste egna spelningen 2010)
Familjen - Arvika (den roligaste spelningen med Familjen 2010)
99musik.se (Forum som tyvärr fick rätt många timmar av mitt år)
Ström (radioprogram som är skitkul att göra varje år)
Africa Hitech - Hitecherous (Skiva. Inte så afrikanskt men väldigt hitech)

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 1

Arcade Fire: ”Sprawls II (Mountains Beyond Mountains)” (2.57–3.57)

När Kanadas indierockarensemble bestämmer sig för att göra disco med synthkomp blir det så vackert att bröstet hotar att sprängas. Arbetet inför den stora explosionen börjar i breaket och kickar in på allvar exakt 2 minuter och 57 sekunder in i låten. Efter det virvlar det konfetti i luften i en hel minut.

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 2

Echologist: ”Connect (Original Mix)” (7.13–8.13)

Efter en lång uppbyggnad börjar Brendon Moellers 303:a pumpa ut de bästa acidtonerna för året. Då har det gått 7 minuter och 13 sekunder. En minuts crescendo lurar inte längre runt hörnet – det är där.

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 3

Nitzer Ebb live 31 januari, Globen Stockholm (0.00–1.00)

Medan efterföljande Depeche Mode är slutstrukna och trista, går Nitzer Ebb ut med en stenhård attityd. Svarta kostymer, vit skjortor, svart slipsar och en adrenalinstinn ”Murderous”. Den första minuten matchar nästan deras spelning på Hultsfredfestivalen 1988 ifråga om attityd, tajthet och tungt mullrande groove. Men bara nästan.

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 4

The Black Dog: ”Emptyseatcalculations” (1.34–2.34)

Efter 1 minut och 34 sekunder byter den svarta hunden till nytt ackord och snart får även det lämna plats för rena beats och ekoeffekter. En minuts väntan på en flygplats har aldrig varit trivsammare. Sorry Brian Eno, men så är det.

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 5

Plastikman live 18 juni, Sonarfestivalen, Barcelona (valfri minut)

Med blinkande, fräsande och böljande LED-skärmar, massor med rök och svepande strålkastare ger Plastikman upphov till konsertgenren Monsters of Minimal på egen hand (och konkurrerade ut gamla Monsters of Rock-festivaler med hästlängder). Vilken minut som helst i perkussiva ”Spastik” bjuder på stringent extas.

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 6

Autechre live 2 april, Koncerthuset i Köpenhamn (0.00–1.00)

Precis innan Autechre kliver på scen slocknar de snygga visuals som snurrat i lokalen hela kvällen, liksom resten av belysningen. Den första minuten är det bara Autechres blygrå elektronika som gäller. Vansinnigt snyggt och suggestivt i cirka en minut, sedan önskar jag mig lampor och lite mer action.

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 7

Oneohtrix Point Never: ”Returnal” (3.43–4.43)

Möjligen har Daniel Lopatin lärt sig sjunga i Karin Dreijers Fame-skola. Möjligen har han hårdpluggat både Tim Hecker och Fennesz tills han förstod vad bra ambient handlar om. Möjligen spelar detta ingen roll. Sista minuten av titelspåret är toppen på det berg som utgör ett av 2010 års bästa album.

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 8

Frank Bretschneider: ”Strobe Room” (0.00–1.00)

Exakt en minut lång. Dessutom med det vackraste knaster man kan tänka sig. Bretschneider leverar alltid och har här vett att anpassa sig till en enminutsårsbästalista.

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 9

LCD Soundsystem: ”You wanted a hit” (3.15–4.15)

Efter att introt äntligen ebbat ut tar en struttig gitarr och ett välkomponerat beat över. Då står klockan på 3.15 och det är dags för James Murphy att lägga sång. Därpå följer hans karriärs bästa minut.

Mats 10 bästa musikminuter 2010. Plats 10

Traversable Wormhole: ”Closed Timelike Curve (Marcel Dettmann Remix)” (0.00–1.00)

Under den inledande minuten låter det som om Adam Mitchell och Marcel Dettmann gemensamt försöker tjuvkoppla en bilmotor. Då är deras techno dieseldoftande mörk och inte helt vägduglig. Tyvärr förlorar den kraft redan på 59 sekunder eftersom en hihat piskar igång motorn. Jag föredrar momentet precis innan kolvarna snurrar igång på allvar.

Twitterlistan

Trackslistan är död. Det är dags att vända blicken mot något annat. Och eftersom jag ändå satt och stirrade rakt in i min twittersida där jag såg att någon sörjde tracks, tänkte jag att - ja, jag kan väl köra en twitterlista över årets bästa låtar. Frågan är hur långt ett twitter tar? En minut beslutade jag mig för. Så snart kommer de... årets bästa tio minuter inom musiken - i min bok, eller förlåt: twitterfeed.

Årsbästa - Hanna

Det är visserligen en tolftedel kvar av året, men på Ström ligger vi gärna före och börjar därför presentera årets bästa redan nu. Först ut är Hanna Kihlander:



Hannas bästa 2010

1. Låt: "Midnight warriors" - John Alexander Ericson

2. Konsert: Ida Bach Jensen på Kammartronika, Sveriges Radio Studio 2

3. Konsert: The Orb, Voltfestivalen, Uppsala

4. Album: Caribou - "Swim"

5. Konsert: Roll the dice, Voltfestivalen, Uppsala

6. Låt: "Det var jag" - Familjen

7. Klubb: fLiM, Morfar Ginko, Stockholm

8. Bok: Antony Hegartys "Swanlights"

9. Låt: "Thieves in the night" - Hot Chip

10. Konsert: Datamaskin, Norbergfestivalen

Peter Christopherson - vila i frid

En av de viktigaste figurerna inom experimentell elektronisk/industrimusik är död. Peter "Sleazy" Christopherson var inte bara en av medlemmarna i Throbbing Gristle utan även en viktig del av Coil.

Strömredaktionen bär idag svart och lyssnar på Throbbing Gristles "Grief".

Kanske händer det

Aphex Twin pratade ju nyligen om sina mängder med album som är under produktion. Möjligen är det sant. det verkar i alla fall som att han blivit lite mer synlig på sistone. Bland annat i den här fina reklamen för en spelning i mars.

afx seaside specials from Bloc. on Vimeo.

Malmö den 6 november!

Det händer något spektakulärt i Malmö den 6 november. Inkonst och Kontra-Musik bjuder på en 5 timmar liveimprovisation från två av dansmusikens största, Minilogue vs Mathew Jonson. Jag tror att hela Strömredaktionen skulle vilja vara där. Tyvärr funkar inte det så jag åker ner ensam och representerar oss alla. För mer info www.kontra-musik.com

Ida Bach Jensen Live på Kammartronika på torsdag

På torsdag den 14 oktober klockan 19.00 öppnar vi Studio 2:s dörrar i Radiohuset för en spännande kväll där kammarmusik blandas med elektronika. En av artisterna är Ida Bach Jensen som medverkat i Ström i P2, då hon var med och pratade litteratur och elektronika. Nu kommer hon till Stockholm för att bjuda på ett fint liveset. Det kommer bli grymt, så missa inte. Jag ställde några frågor till Ida inför spelningen. Här kommer svaren:

Vad ska du framföra under Kammartronika-kvällen?

Jeg spiller elektro-akustisk musik som primært vokser ud af kontrabassens klanglige muligheder og frekvenser. Jeg skaber og bygger musikken op på stedet med min loopsampler, hvor jeg optager og bearbejder dét jeg spiller på scenen. Jeg er uddannet klasssisk kontrabassist men bevæger mig mest i det rytmiske og elektroniske "cross-over" felt. Min musik svinger imellem klassiske strøg og elektroniske sounds som sammen opbygger et musikalsk univers. Og så er det muligt, at Gunnar Ekelöf dukker op midt i musikken i studio 2!

Vilket förhållande har du till kammarmusik?

Kammermusik er intim og tæt på - som hjertet i musik. Et sted, hvor man kan dyrke musikkens essens og zoome ind på områder man ønsker at vende og udfolde i musikken. Jeg kan lide dette "close-up" i kammermusik - med musikalske samtaler og ikke mindst rum og plads til de forskellige stemmer. Kombinationen af instrumenter der får lov at klinge. De klassiske strygerkvartetter er top notch - desværre er kontrabassen ikke med i dét selskab. Derfor må man som kontrabassist selv være med til at skabe musik og indgå kreative samarbejder med andre kunstnere, hvilket iøvrigt også er en stor gevinst som musiker.

Har du alltid blandat cello och elektroniska instrument och hur kom du på att det var den vägen du ville gå?

Jeg er vokset op som enebarn og er altid trivedes med at opfinde ting og sager på mit værelse. Den vane har fuldt mig siden. Kontrabassen er det eneste instrument jeg virkelig kan spille på, så mit første skridt var, at hive al den lyd jeg kunne ud af kontrabassen med akustiske effekter. Siden købte jeg en digital 8 spors båndoptager med zip-disketter som åbnede mit liv fuldstændig. Jeg begyndte at lave filmmusik. Så fik jeg fat i den grønne Line 6 som er en enkel loop-sampler der er brugt af mange musikere og sangere. Det var super kreativt at få alle de stemmer som jeg hørte i mit hovede ned i maskinen ved et tryk med foden og ud i rummet . Alle mennesker skulle have en loopmaskine - samt en have eller altan at gå ud i og få frisk luft og græs mellem tæerne. Kombinationen af kontrabas og elektroniske effekter falder mig helt naturligt, da sammensmeltningen af de to udtryk resonerer med de stemninger og lydbilleder jeg har inden i. Jeg er opvokset med hvalsang, indisk musik, Nina Hagen, Maria Callas mfl. på grammofonen, så der er ikke noget der rigtig chokerer mig musikalsk.

Har du någon favorit inom elektronisk musik?

I det elektroniske område, tænker jeg især på Laurie Andersson, fordi hun er en intakt og søgende kunstner med noget oprigtigt på hjerte. Jeg oplevede hende live i New York i marts til en koncert sammen med Philip Glass, Bobbi Mc.Ferrin og et hold tibetanske sangere. Steve Reich har også altid rørt noget i mig. Jeg kan lide drivet og idéerne i hans musik. I Danmark er der bl.a. elektroniske kunstnere som Rumpistol og Trentemøller hvis musik jeg synes svinger fedt i et felt mellem alvor, leg og rum.

Favoriter inom klassisk musik?

Bach er nok min favorit til alle tider. Jeg nyder især renaissance og barokmusik. Rameau og Purcell. Arvo Pärt er også fantastisk. Og så har jeg fået ørerne op for gamle svenske folkelige koraler fra bygder og øer hvor der ikke fandtes orgel i kirken, og hvor folket selv formede og improviserede melodierne. Det synes jeg er utroligt spændende. Har netop indgået et samarbejde med den svenske mezzosopran Agnethe Christensen med udgangspunkt i tidlige nordiske koraler og ballader - samt lidt Hildegard af Bingen.

Höstpremiär!

fLiM, Stockholms enda (?) ambient- och electronicaklubb är äntligen tillbaka! Det har varit lika osäkert varje säsong men nu är det klart för premiär på onsdag den 13 oktober. Förut huserade fLiM på Nordic Light Hotel men nu blir nya lokalen Morfar Ginkos källare. fLiM var där ett par gånger i våras också men nu är källaren ombyggd och lär dessutom ha bättre ljud. Bakom fLiM står Kristoffer "kliin" Karlsson. Honom får vi höra spela på onsdag tillsammans med PPM som spelar live. Ena halvan av PPM, Olof Liliengren, är också en av medlemmarna i 0-visionen. PPM är Olofs nya spännande projekt som han har tillsammans med Johan Söderling. Dörrarna öppnas klockan 19 och stängs igen klockan 01. Fri entré. Vi ses där!

Another Aphex - dagens lästips

Svenska modetidningar för män skulle aldrig (bevisa motsatsen - snälla!) göra ett nummer där Keith Richards syns på omslaget, Genesis P Orridge skriver om Brion Gysins drömmaskin och Aphex Twin får en fyra sidors Q&A. Det gör Another Man i nya numret.

Att Aphex Twin är mytologisk är väl bara förnamnet. Så när han gör sin första intervju på fem år (så länge är det enligt Another Man, kan ju vara fel i och för sig) är det givetvis rekommenderad läsning för alla elektronikafantaster. Att herr Aphex filar på sex album samtidigt och att hans musik beskrivs av honom själv som "dflaghaozoushiduqwd" är information som är typisk och som inte går att lita på ett smack (de sex albumen menar jag - beskrivningen av hans musik är ju relativt exakt).

Så det mesta går väl inte att lita på. Men det är ju exakt det vi älskar med Aphex Twin - hans musik går aldrig att förutspå, den kan ta vilka vändningar som helst. Hans intervjusvar likaså.

Så där. Iväg och handla modetidning nu.

Morton Subotnick i Stockholm

Det var en fin kulturgärning som Audiorama, EMS och Stiftelsen framtidens kultur utförde när de bjöd in Morton Subotnick för att föreläsa om sin egen verksamhet som musiker. Möjligen kan man tycka att det inte har så mycket med framtidens kultur att göra - Subotnick berättade givetvis ingående om San Francisco Tape Music Center som han var med och startade i början av sextiotalet, Don Buchlas synth som Subotnick var först ut med att använda - och skivan Silver Apples of the Moon som för evigt skrivit in Subotnick i den elektroniska musikhistorien.

Men det spelade ingen roll. Det var ju egentligen inte framtiden ett fullsatt Audiorama var där för. Det var för att höra berättelserna om hur det hela började, anekdoterna om kollegor och inspelningstekniker. En stor del av publiken var nog också där för att få djupare insikt i hur Buchlasynthen konstruerades, men där blev det lite väl tekniskt för mig.

Subotnick var i alla fall på ett strålande humör och berättade glatt och stolt över sitt liv med den elektroniska musiken. Det gick att ha invändningar mot en del av de saker han sade om musikhistorien och det politiska läget idag. Men, men. En legend får man ha lite överseende med.

Kondens - Live at Culture Box, september 2010

The Winner Takes It All...

Det blev Australiens ABC som tog hem Prix Italia-statyetten för bästa musikprogram i radio med sitt program om The Devil In Music. Grattis säger vi på Ström i P2. Samtidigt hänger vi lite läpp. Vi var ju nominerade för vårt program om undervattenselektronika och tyckte att vi hade en god chans att vinna... Men, men - vi tänker agera bra förlorare och satsar istället på nästa utdelning.

Postklassiskt

Boka in 14 oktober i kalendern. Berwaldhallen i samarbete med Ström i P2 bjuder då på en postklassisk kväll där kammarmusik möter elektronika. Det kommer att bli vackert, spännande och överraskande.

Vi ses på Kägelbanan

Den här veckan känns det som att det är Kägelbanan som regerar i Stockholms klubbvärld. På tisdag kommer Hallogallo 2010 på besök. Det vill säga Michael Rother från NEU! med gästartister som Steve Shelley från Sonic Youth. Det kan bli hur bra som helst.

Sen är det bara att ladda om för en torsdagkväll med Stephen O´Malley och Peter Rehberg som KTL. Det lär bli vackert och brutalt.

Vi ses!

Skivaffärer och bokaffärer

För de som känner för att läsa en text som jag skrivit och som handlar om varför bokaffärer och skivaffärer dör och varför vi egentligen inte bryr oss (innerst inne), kan gå hit.

Shed ”The Traveller” – nytt styrkebesked från Ostgut Ton.

Jo, jag vet. Det har tjatats och tjatats om Berghain under flera år. Varje svensk berlinresenär med någorlunda intresse för stadens vibrerande technoscen har varit där både en, två och tio gånger. Häromveckan försökte jag fånga upp lite trådar om vad det är som gör dem så stora och viktiga – och att de ändå lyckas kombinera det med en undergroundkänsla som är påtaglig. Många andra klubbar får rykte om sig att ”sälja ut” (bland annat fantastiska Fabric i London – går londonborna ens dit längre?). Berghain är annorlunda. Det är en pengamaskin som berlinarna ändå uppskattar – och tro mig, pengamaskiner ses inte med blida ögon i den tyska huvudstadens technokretsar.

När nu Ostgut Ton – skivbolaget som är knutet till Berghain – ger ut ett nytt album med Shed, är det ytterligare ett bevis på att Ostgut Ton varken är oroliga eller ängsliga över framgångarna. De gör sin egen grej. Hur simpelt och platt det än låter är det ändå precis vad de gör. Artisterna på Ostgut Ton verkar ha full frihet att göra vad de vill, så länge det passar in löst på Berghains dansgolv.

Fast visserligen är Shed den som minst överensstämmer med den övriga utgivningen som mestadels drar emot dystopisk dubtechno. Han är också den som borde haft svårast att följa upp sitt senaste album. För när ”Shedding The Past” släpptes för två år sedan hyllades det så hårt att det bara var en fråga om när både skivan och Shed själv skulle bli helt sönderkramad.

Med ”The Traveller” visar han att han hade ännu mer att ge. Den som längtar efter Berghainanpassad dubtechno är hemma. Visst, men det är även den gamla d´n´b´-fanatikern, ambientsoftaren, bleeptoken och deephouseälskaren. Detta album väver ihop femton år av elektronisk musik, vänder och vrider på den – nyfiket – och spottar sedan ur sig låtar som kan få vem som helst att bli blek av avund. När det är dags att summera musikåret 2010 bör ”The Traveller” ligga högt i topp. Annars har något gått galet.

Det vackraste spåret på skivan är hyllningen till en annan berlininstitution: skivbolaget och -butiken Hardwax. ”44A (Hard Wax Forever!)” inleder med toner som inte hade skämts för sig på någon av Brian Enos ambientskivor, eller FSOL:s ”Lifeforms”, men precis som i alla andra låtar tar Shed inspirationen och de små elementen och sticker vidare. När den manglande dubsteprytmen går igång inser man att detta inte är någon efterföljarambient. Detta är musik med ledartröja.

Så ja, jag kommer förmodligen att (precis som så många andra) tjata mig blå om både Berghain, Ostgut Ton och Shed framöver också. Hade det funkat hade jag åkt till Malmö i helgen. Den som gör det får se både Shed och Marcel Dettmann. Lyckliga dem.


Shed: ”The Traveller” släpps den 30 augusti.

Vad Tilliander gör mellan strömsäsongerna.

Detta är sånt jag håller på med när Ström inte sänds. Brus, Bas, Baktakt och Bandekon brukar jag ägna mina nätter åt.

Berghain regerar fortfarande

Berghain och Panorama Bar. Två namn som blivit i det närmaste synonyma med techno under senare år. I Malmö arrangerar Kontramusik snart en Berghainkväll på Inkonst (27-28 augusti) och varje gång en dj har ett (Berghain) bakom namnet strömmar publiken till. Den gigantiska technoborgen i Berlin lockar förmodligen fler turister per helg än Siegessäule och Brandenburger Tor tillsammans. Eller kanske inte, men nog fylls stället av danssugna från hela världen – varje helg. Till viss del har det givetvis med de generösa öppettiderna att göra (det börjar inte hända saker här förrän sent, sent, eller snarare tidigt, tidigt nästa morgon). Det handlar också om att klubbarna uppstått ur gamla Ostgut, en legendarisk bögklubb där sexualitet var ett lika givet inslag som musik (och droger). Och det handlar givetvis om själva byggnaden i sig. Det gamla energikraftverket i östra Berlin ligger i ett ingenmansland mellan parkeringsplatser, industribyggnader och floden. Här störs inga grannar. Dessutom är energikraftverket fortfarande avskalat och industri-rått. Klubbägarna har inte försökt piffa till lokalen för att få till en snygg klubb. Förutom några Wolfgang Tillmansbilder på Panorama Bars vägg är utsmyckningen minimal. Interiören består till största del av obehandlad betong, stålräcken och -trappor. Det är som om arbetarna flyttat ut – och ersatts av en arbetande massa technoentusiaster som stämplar in för nattskift, och som aldrig får nog av att arbeta övertid, långt in på nästa dag.

Men en annan, lika viktig anledning till framgångarna är skivbolaget Ostgut Ton som är nära lierat med klubbarna. De flesta producenter som ger ut skivor på detta bolag är resident-dj:er på Berghain och Panorama Bar. Deras technosound kännetecknas av att det är mörkt, hårt och avskalat – och att tempot inte behöver dra iväg alldeles för mycket. Förmodligen är det lika inspirerat av lokalen Berghain som av klubbkvällarna där: byggnadens fantastiska akustik och den imponerande ljudanläggningen ger en techno som har mycket mellanrum, som trots de mörka ljuden gör den lätt och luftig. De långa dj-seten inspirerar tempot (en dj kan här spela upp till åtta timmar i sträck för en publik som aldrig får nog) som brukar ligga mellan 125 och 128 BPM (givetvis med undantag). Är man resident-dj på Berghain behöver man helt enkelt inte ha bråttom, vilket också färgar av sig på låtstrukturer.

Visst är det skillnad på de olika producenternas sound, men det finns särdrag som påminner om varandra: Berghainsoundet. Just nu är det tongivande inom techno och inspirerar gamla producenträvar som före detta New York-bon Adam X att skapa nya alias (i Adam X fall: Traversable Wormhole) och börja producera mörkare, spatiösare techno. Målet är att bli spelad i technokatedralen – av någon av de överstepräster som här går under begreppet resident dj.

I juni släppte en av de mer namnkunniga dj:erna och producenterna på Ostgut Ton, Ben Klock, cd-mixen Berghain 04, där han visade upp hur det kan låta på Berlins främsta technoklubb. I kölvattnet av denna mix-cd släppte bolaget under sommaren också en serie där låtarna finns med i sin helhet – utan att mixas över i något annat. Två vinyltolvor och ett digitalt släpp med nyskrivet material som ingick på cd-mixen alltså.



Berghain 04 Part I bjuder på holländske dubstepkometen Martyns Miniluv. Dubstepen är här rakare än någonsin – förmodligen som en anpassning till Berghain, där det ju ändå ska handla om techno. Vackert skimrande melodislingor adderar en housig känsla. I kombination med den dubiga basen och de pulserande ekoeffekterna är det här en låt som ständigt vrider och vänder och ut in på sig själv. På ett bra sätt. Kanske inte det mest egna Martyn producerat, men definitivt bland hans bästa låtar. B-sidans Keppra, signerad Roman Lindau, har mer stuns i beatet och ett råare sound. Flirten med det industriella inslaget i Berghains universum är här tydlig.



Det raka, monotona och pulserande fortsätter på Berghain 04 Part II, åtminstone på tolvans a-sida Graphic. Där använder James Ruskin ett fåtal toner, en piskande hi-hat och en bultande bastrumma. Trots ett piggt anslag är detta den svagaste länken i Berghain 04-serien. Bättre blir det när Kevin Gorman tar över på b-sidan. 7am Stepper säger inte bara något om Berghains generösa öppettider, den leker också med intressanta ljud som får svepa runt omkring de studsande dubsteprytmerna.



Att Ostgut Ton valt att bara släppa Berghain 4 Part III digitalt är en gåta. Denna del är nämligen den absolut bästa och borde verkligen finnas på vinyl. De två låtarna är pulserande dansbomber signerade The Echologist (Brendon Moeller) respektive Jonas Kopp. The Echologists Dirt (Ben Klock Edit) är en svepande och luftig uppvisning i dubtechno som påminner en del om gamla Basic Channel, utan att låta som en kopia. Spelad på hög volym – företrädelsevis på Berghain – kommer den att fylla klubbar med värme, rytm och ekoeffekter. En garanterad bomb för riktigt sena nätter. Jonas Kopps Michigan är rakare, mer direkt och fungerar precis som Dirt perfekt för sena nätter. Men kanske inte lika sena. Här handlar det snarare om prime-time-techno som med snärtiga rytmer och ett frenetiskt driv kommer att piska upp folk på dansgolvet.

Berghain 04 är helt enkelt ytterligare en styrkedemonstration från världens just nu ledande klubb och skivbolag. Ett måste för alla som undrar hur technomusiken mår år 2010.

Ström i P2 på P3 Kultur

Vi har ju sommar- och höstpaus på Ström i P2. Men imorgon dyker halva redaktionen, Håkan och Mats, upp hos Johanna Koljonen i P3 Kultur och pratar om dansmusik som är gay. På fredag spelar vi nämligen skivor på PRIDE under mottot "If it´s not gay, we don´t play". Missa oss inte - imorgon i radion, på fredag på festivalområdet.

James Lidbo

Om någon någonsin undrat vad Harry Belafonte, James Brown, Steppenwolf, Black Eyed Peas, Elvis, Tina Turner, Pink Floyd och Ströms egen Håkan Lidbo har gemensamt har de nu fått svaret. De ingår alla på Yello-Boris Blanks lista över artister och låtar som influerat honom genom åren. Schweizisk TV intervjuade och Boris Blank har listat låtarna här.

Högsommarvärmedub

Sverige ligger lamslaget av värme. Underbart! Men Håkan Lidbo har ju varit aktiv i fotbolls-vm-sammanhang med en grym låt komponerad för vuvuzela. Har du missat det finns den bland annat här.

Själv har jag ägnat två veckor åt mountainbike, alpklättring och canyoning i Österrike. Nu sitter jag på kontoret igen och njuter av Peter van Hoesens senaste tolva "Exone03". Den ursprungliga versionen är något för mörk och hård för att passa värmerekorddagarna. Men Exercise Ones finfina remix av "Irational X" är en pärla. Hård, men ändå luftigt och lätt som vackertvädermoln på en klarblå himmel. Ett drivande beat, snärtiga ekoeffekter och allt annat man behöver finns också på plats. I och med detta följer Peter van Hoesen upp sitt fina album "Entropic City" som kom tidigare i år på ett utmärkt sätt.

Från GES till Lidbo

Let´s face it. Fotbolls-VM har aldrig tidigare haft lika bra soundtrack som i år. Att det finns idioter som vill förbjuda de fantastiska vuvuzelorna från läktarna är bara sorgligt.

Alla som uppskattar drones, noise och ambient har ju äntligen en högtidsstund. Borta är White Stripes-skrålandet, hockeytutorna och (tack och lov) "När vi gräver guld i USA". Nu är det droneparty med vuvuzela som gäller.

Fick just veta att Sveriges Radio precis har beställt en vuvuzelakomposition av Ströms egen Håkan Lidbo. Det kommer bli mäktigt. Glöm Sverige, glöm GES. Nu hejar vi på vuvuzelorna på läktarna och de lag som spelar snyggast fotboll (nej, det är garanterat ALDRIG Sverige, skönt att vi åkte ur) - och på att herr Lidbo snickrar årets dronebakelse.

Första elektronikalåten? När kommer den?

SvD har låtit partiledarna sätta ihop Spotify-listor med favoritmusik. Drillade av att Obama kom till makten via Twitter och Facebook är de nog med på det mesta nu... Här finns listorna.

Hittills är det FP, V och KD som listat favoritlåtar. Och visst finns det en hel del gott där, som David Bowies "Heroes", Miles Davis "Summertime", Glasvegas "Flowers & Football Tops", Michael Jacksons "Thriller" och Kent "Columbus".

Men man undrar ju. Var är technon, housen, drum´n´bassen, dubstepen, elektronikan och så vidare. Eller bara Kraftwerk...?

Nu återstår det att se om M, S, MP eller C outar som elektronikaparti. Ska vi gissa att det inte blir så?

Säsongsavslutning ikväll

Strömsäsongen är alldeles snart slut. Ikväll kör vi vårens sista program som handlar om kroppen och dess relation till musik och ljud. Framtidsmusikern på bilden är Johan Antoni. Missa inte, och så ses vi på Voltfestivalen i helgen.

Ström i P2 onsdag 2 juni: ”Kroppen”

Ofta förknippas musik med något som vi upplever med öronen. Men de som varit på en klubb, en noisekonsert eller bara vridit upp stereon högt på hemmafesten vet att musik upplevs med långt fler organ än öronen. Basgången kan kännas i magen, i benen – eller i bröstet. I rockkretsar talas det om att rocken ska hitta direkt till skrevet. Hur det funkar låter vi vara osagt, men faktum är att musik är något oerhört fysiskt som inte bara har med vår hörsel att göra.

Musik och ljud kan också användas både för att skapa avslappning, och för att framkalla obehag. Det sistnämnda används bland annat för att skingra demonstrationståg genom att utsätta dem för högfrekventa ljud eller för att avskräcka pirater från att kapa handelsfartyg.

Det finns också personer som tävlar i konsten om att spela så högt som möjligt – i bilen. Tävlingsformen kallas cranking och är inget för oförsiktiga.

I kvällens Ström går vi på klangmassage, pratar naturljud med en technoveteran, spanar in crankingscenen, diskuterar ljudvapen och hur det är när dansare utsätts för elektriska stötar för att få musklerna att röra sig.

Medverkande i programmet: technolegenden Robert Henke (Monolake), klangmassören Ina Kornfeld, konstnärskollektivet Torino-Margolis, crankingmästaren Elvis Häggblom, ljudvapenexperten Robert Putnan (på American Technology Coorporation).

I detta program presenterar vi också technoproducenten och dj:n Simon Haydos favoritljud.

Ström ger som bekant varje år en musikalisk uppgift till de bästa svenska producenterna inom elektronisk musik. I år handlar det om Musiken från framtiden. Kvällens artist är Johan Antoni.

Kvällens remix är gjord av Anders Ilar.

Onsdagen den 2 juni klockan 21.30–22.30 blir din radio Strömförande, torsdagen den 3 juni händer det igen i repris klockan 12.30. Efter det kan du lyssna på veckans program här på Ströms hemsida.

Låt Ström elektrifiera dina öron.

Musiken från framtiden i DN

Idag recenserar Johanna Paulsson samlingsskivan Musiken från framtiden som är en sammanställning av årets projekt i Ström i P2, där elektronikamusiker har fått skåda in i framtiden och skapa musik som den kommer att låta då. Recensionen finns här.

Håkan Lidbo i Kobra

Om ni missade Kobra förra veckan så missade ni även Håkan Lidbo som förklarade housemusikens struktur. Som tur är finns Svt Play där ni kan se det i efterhand. Vid 7:20 hälsar reportern på i Håkans studio. Kolla in!

http://svtplay.se/t/102858/kobra

Ikväll på Riche...

värmer vi upp inför Voltfestivalen den 5 juni!

Kom dit och ta en öl, lyssna på liveakter och djs - både från Volt och Norbergfestivalen.

Knivflickan startar skivspelarna klockan 19.30 och sen kör vi hela kvällen.

Minivolt

Volt hemsida

Nya hemsidan är mycket snyggare, mer informativ och allmänt roligare än den gamla. finfina grejor alltså: www.voltfestivalen.se

fLim, Ström, mini-volt, Ström, Volt.

Det är galet mycket att göra just nu. Bloggen blöder, lider och kvider, men det är inte mycket tid över. Men ibland får man lägga en kompress och säga "nu får du ju lite ord lilla blogg". som nu.

nästa vecka är det mycket som händer. på onsdag kväll gästspelar jag hos fLim på morfar ginko. Onsdag kväll är det som gäller. Samma kväll sänder vi näst sista Ström för säsongen - det handlar om gratiskulturen och vi har bland annat pratat med Wired-chefredaktören Chris Anderson om vad som händer när allt blir gratis.

Dagen efter, nästa torsdag - är det mini-Volt på Riche i Stockholm. Knivflickan, Lidbo och jag spelar skivor tillsammans med Norbergfestivalens finest, Daniel Araya, Jean-Louis Huhta och några till. Det kommer bli grymt.

Veckan därpå kör vi sista Ström för säsongen. Det blir ett maffigt program där vi går på klangmassage och pratar ljudvapen i ett och samma program. Därefter är det Volt i Uppsala: 5 juni. www.voltfestivalen.se

efter det kanske det finns tid att blogga igen, vem vet?

fLiM!

Kristoffer Karlsson körde länge sin electronica- och ambientklubb fLiM på Nordic Light Hotel. fLiM har även gästat Landet vid Telefonplan och Norbergfestivalen. Nu i maj kommer Kristoffer ta med sig sitt fLiM och ett gäng vita ballonger till Morfar Ginkos källare på Swedenborgsgatan i Stockholm.

Imorgon den 12 maj är det dags för första kvällen. Då har halva Ström äran att få spela. Det blir jag och Mats Almegård som ska leverera den mildaste, finaste och stundtals kanske lite stökiga electronican. Klockan 21-01 finns vi på plats.

http://thekonference.com/

Kolla in http://thekonference.com/ där artisten Hab, som gör veckans musik från framtiden, har skapat en blogg om hur han ser på framtiden. Så här skirver han om musiken:

Stycket är ifrån ett så kallat batljam mellan musikrobotar och framtidsstammar i Namibia genom the grid som är framtidens internet. Musikrobotar synkar in deltagarna, guidar och improviserar med i musiken. I batljamkulturen har det blivit kult med svårfunnen elektronika från slutet av 1900-talet. Musikrobotarna söker sällsynt elektronika som grund till improvisationer med de inkopplade deltagarna i en salig lekfull mix. Här deltar också mindjamers som improviserar med enbart tankeproducerad musik. Musikroboten scannar in ett batljam som håller på i Sydafrika och passar över till framtidsstammar i Namibia som är på hugget att battla och jamma. En host-daemond annonserar övergången till de nya deltagarna.

Känn ingen sorg

Göteborg Art Sounds Festival drar igång på onsdag och pågår fram till söndag. Gott om favoriter där, som Jana Winderen, Phill Niblock, Svarte Greiner och många många andra. Missa inte detta om du befinner dig i Göteborg. Här finns programmet.

Swedish Techno

En ny, snygg och oerhört ambitiös webportal för svensk techno lanserades i fredags - lagom till alla Valborgsfirare som undrade vilken tolva Nihad Thule väljer framför majbrasan. Mycket fint initiativ och en sajt jag verkligen rekommenderar ett eller flera besök på. Här är den.

Stephen O´Malley bloggar om Ström

Stephen O´Malley från Sunn O))) medverkade i Pan Sonicprogrammet tidigare i våras. Glädjande nog mejlade han just och frågade om han fick blogga om programmet. Kör i vind sa jag. Nej, det gjorde jag inte - jag gjorde vågen hemma och sen sa jag GÄRNA. Han är en lika stor Pan Sonic-fan som gudabenådad gitarrist. Här finns inlägget.

MMM

MMM:s "Donna" är en gammal Strömfavorit som jag tror att Andreas alltid inkluderar i sina dj-sets. Det gör han rätt i. Det är en fantastisk låt som håller så oerhört bra år ut och år in. Nu har den väl en tio år på nacken har jag för mig, men den känns - hittills - evigt ung. Därför är det vackert att FACT Magazine bjuder på ett mix-set av ena MMM-halvan, Fiedel. Finns att ladda ner här.

Songs about...

Vissa artister kan man lita på. Ta Monolake till exempel. Kommer det ett nytt Monolake-album så vet jag liksom att jag inte kommer att bli för besviken, eller förvånad. Tryggt och jäkligt bra. På ett sätt är det skönt, på ett annat lite trist - det är ju knappast så att jag blir superförvånad av något han gör, Robert Henke. Men när den klass han håller är så hög gör det inget heller... Det är ju alltid bra.

Andra artister är som att kasta dart med förbundna ögon. Ibland är det bulls eye. Ibland missar man hela tavlan. Kid 606 är en dartproducent. Ibland tycker jag han är genial, andra gånger vill jag mest kräkas för att det är så dåligt. Nu har jag inte hört nya albumet så jag har ingen aning om vad jag ska förvänta mig. Men omslaget är snyggt och titeln är fin, eftersom båda anspelar på en fantastisk Big Black-skiva. Det lovar ju gott, men säkert är det inte. Så nu är det bara att dra på ögonbindeln och måtta iväg pilen. Träffar Kid 606 eller inte?

Det är frågan.

Bäst hittills 2010

Ok, eftersom jag inte vill vara sämre än Mats så vill jag också tipsa om helgmusik.
Lite musik som släppts nu i år och som visar på att 2010 kommer bli ett fint musikår.


Terror Danjah - Acid / Proplus 12" (Hyperdub)
Tion - Whistle Stop 12" (Tongut)
T++ - Wireless 12" (Honest Jons)
Thomas Fehlmann - Gute Luft CD (Kompakt)
Loscil - Endless Falls LP/CD (Kranky)
Fluxion - Perfused CD (Echocord)
A Made Up Sound - Sun Touch 12" (A Made Up Sound)

Mycket T på den listan.
Av de album som släppts hittills i år är definitivt Scubas Triangulation mitt favvoalbum på T.
Faktiskt det bästa albumet överhuvudtaget de fyra första månaderna av 2010.

Holy helg!

Lite slö aktivitet på mig och mina medbloggare här. Vi är ledsna för det, men tro mig, vi gör något bra av tiden - nya radioprogram som ni får njuta av på onsdagkvällarna. Tänkte dock bryta dödläget och tipsa om fin helgmusik.

Holy Fuck har inte världens bästa bandnamn. De gör inte heller världens bästa musik. Men de gör jävligt svängig postrock-electronica-funk som påminner vagt om Trans Am, !!!, LCD Soundsystem och lite annat smått och gott. Nya albumet heter "Latin" och släpps den 11 maj. Jag har tjuvlyssnat och det låter riktigt bra.

En liten försmak finns på Pitchforks sida.

Nytt på SR-hemsidan

Spana in Ströms hemsida - och fliken intervjuer om framtiden - här. Där finns intressanta intervjuer med författare, konstnärer, musiker, astronauter och opinionsbildare om hur framtiden kommer att se ut. Mycket spännande läsning och lyssning!

Autechre i Köpenhamn

Konserten var något av en besvikelse. Lite för onyanserat, lite för manglande och lite för lite dynamik. Men ändå. Det var Autechre så helt kasst var det självklart inte. Bara att mina förväntningar var sjukt höga. Synd också att de snygga visuals som förgyllde golv, väggar, tak och fasad på Konserthuset under hela kvällen slocknade när Autechre gick upp på scen. Ska man spela i en helt svart sal gäller det att göra det superbra. Inget annat. Och det var just det som de inte gjorde. Tyvärr. Men Rob Hall var en kung bakom sin traktor-dj-maskin dessförinnan. Faktiskt kvällens största behållning, på delad plats med visuals och konserthusarkitektur som båda var topp.

Pausfågeln mot stress

P3 Kulturs redaktion med bland andra Johanna Koljonen och Roger Wilson pratade stress och stresshantering den 28 mars. För att komma till rätta med stressen i programmet tog de bort alla "tjickettikawowor" och spelade istället låtar från Ström: Pausfågeln remixad. Skönt att Ström i P2 kan erbjuda lite avkoppling i vårt stressade mediasamhälle...

Mot København!

Booka Shade levde inte direkt upp till förväntningarna. Men det handlade nog mindre om dem än om mig. Deras biffiga electrohouse blev rent löjlig i mina ögon, men resten av Debaserpubliken verkade inte bry sig särskilt mycket. Märta Myrstener fångade det hela väl i sin DN-recension.

Så den gången kom förväntningarna på skam. Å andra sidan har jag aldrig varit något stort fan av Booka Shade. Det har jag däremot när det gäller Autechre. Därför är jag sjukt peppad på deras Köpenhamnsspelning på fredag. Hoppas jag inte blir besviken.

DN remixar klassiskt med elektronika

Möjligen fick DN:s Martin Nyström idén till "25 klassiska mästerverk" där svenska elektronikaartister remixar klassiska verk när han skrev recension på Carl Craig & Moritz von Oswalds "ReComposed" (Deutsche Grammophon/Universal) där de båda technogiganterna remixat Ravel och Mussorgskij. Eller så var det "There Are No More Four Seasons" (SEKT) av George Kentros och Mattias Petersson som fick igång inspirationen. Hur det än ligger till med det är det roligt att DN satsar på en serie klassiska mästerverk omtolkade av gamla Strömfavoriter som inkluderar Mattias Petersson och Anders Ilar. Denna vecka är det dags för Strömredaktionsmedlemmen Håkan Lidbo att sätta tänderna i Beethovens 5:a. Denna klassiska dunderhit möter electrohouse á la Daft Punk och Justice här.

För övrigt fortsätter Deutsche Grammophon sin remixgärning under våren då en annan gammal Strömbekanting, Matthew Herbert, tolkar Mahlers 10:a.

Booka Shade på Debaser

Kvällens spelning på Debaser medis kommer förmodligen bli bra. Booka Shade har ett gott rykte om sig som liveakt och jag ser verkligen fram emot att se hur de verkligen levererar på scen. För de som vill ha lite mer pepp inför deras kommande album More! rekommenderas ett besök på deras hemsida, där det går att ladda ner en gratislåt som en liten teaser.

Födelsedagsgrisen Lee Scratch Perry

Lee Perry fyller 74 år idag. Grattis på födelsedagen älskling och tack för att du lade grunden till hur exakt all modern musik låter idag.

Fint youtubeklipp.

Mer appar

Jag hoppas att ingen iPhoneanvändare som är intresserad av elektronisk musik har missat att P2Ström finns att ladda ner på iTunes. Gör din egen remix och skicka upp till oss så spelar vi den i radioprogrammet om den är tillräckligt bra. Här kan man ladda ner den.

Plastikman ville förstås inte vara sämre och lanserar nu en app som ytterligare ska förhöja konsertupplevelsen under vårens och sommarens liveturné. Jag ser fram emot att testa den på Sónar i Barcelona.

Med Plastikman-appen SYNK ska det vara möjligt att vara med och styra samplingar, så att publiken också kan bestämma hur det ska låta. Kan bli lätt galet om alla 15000 trycker samtidigt kanske? Det finns också en kamerafunktion där man kan se närbilder från scenen, ur Richie Hawtins perspektiv. Dessutom är appen synkad med LED-ljuset på scenen och den ger också information om musiken i realtid.

På egen hand funkar appen inget vidare. Det vill säga, den är inte speciellt kul som den är. Men som sagt, det ska bli ytterst spännande att logga in på Plastikman Wi-Fi på Sónar och se vad som händer. Återkommer med rapport därifrån.

SR Metropol

Under eftermiddagen pratade Håkan Lidbo & jag framtid i SR Metropol. Här är ett foto när vi poserar framför en framtidsvision av Stockholm i samband med intervjun.

Från Zero Music Magazine

Ström är tillbaka!

  Sveriges Radios stolthet Ström är tillbaka i etern. Om bara någon timme (onsdag 17 mars) är det säsongspremiär med en Pan Sonic-special. Det utlovas även intervjuer med Alan Vega, FM Einheit och mycket mer! Inte att missa!

Missa för all del inte heller redaktionens fantastiska Iphone-app, där du själv kan delta och remixa det klassiska Ström-temat. Eh ja, om du har en Iphone eller Ipod Touch då alltså, såklart. "P2Strom" i AppStore, gratis och gott.

Spana in Ströms hemsida och ratta in rätt frekvens till klockan 21.30 i kväll!

Läser du detta för sent finns programmet såklart att lyssna till på nätet på ovan länkad plats.

Petter Duvander

Ström pratar radio i radio

Onsdagen den 17e är Strömredaktörerna Hanna Österberg och Håkan Lidbo med i SR Metropol och pratar om Framtidens musik och nya säsongens program. Intervjun sänds från utställningen om Stockholms framtid på Kulturhuset.

På fredag den 19e är Håkan Lidbo med i Lantz i P4 och flamsar om framtidsmusik och kan förhoppningsvis lura P4 att spela bra electronica.

Studio skriver om Ström

Radio från framtiden

Av Tor Bruce

Radioprogrammet Ström, om elektronisk musik, drar igång sin femte och hittills mest ambitiösa säsong. Bland annat kommer vi få höra lyssnarnas egna Iphone-remixer av temamusiken, och svenska artisters lösningar på årets musikaliska uppgift: "Musiken Från Framtiden".

 

 

  Hela Strömredaktionen giggar live med sitt eget Iphone-program, P2Ström, på Fylkingen i Stockholm. (Foto: Per Löwendahl)

 

Ström, P2-programmet som handlar om elektronika, rullar nu in på sin femte säsong. Programmet görs av två av Sveriges mest hyllade elektronmusiker, Håkan Lidbo och Andreas Tilliander, tillsammans med dj:n Hanna Österberg (alias Knivflickan) och journalisten Mats Almegård. Programmet bygger på en slags collageform, där musik och intervjuer blandas om vart annat. Bland artisterna som dyker upp i de tolv avsnitten finns Einsturzende Neubauten, Fatboy Slim, Pan Sonic, Yello, Jeff Mills och många fler.

Temat för säsongen är "Musiken Från Framtiden". I varje avsnitt får en svensk artist uppgiften att skapa musik utifrån ett framtidsscenario, som redaktionen utformat i samarbete med framtidsforskaren Pernilla Jonsson. I första programmets scenario är det år 2055, Europa har halkat efter ekonomiskt och södra Europa har fått en stor nordafrikansk befolkning där nya blandkulturer uppstår. Hur låter musiken som uppstår? Gruppen Noisebud har fått i uppdrag att gestalta detta. I juni kommer alla säsongens tolv låtar samlas på en CD och ges ut.

Några tänkare som under säsongen kommer intervjuas på temat framtiden är Alexander Bard, Christer Fuglesang, författaren PC Jersild, amerikanske journalisten Chris Anderson, konstnären Ernst Billgren, Fredrik Strage med flera.

Dessutom bjuder Ström in lyssnarna till att göra en egen remix av programmets titelmusik. Man har nämligen skapat ett program för Iphone, "P2Ström", som har alla verktyg som behövs för att skapa en egen version av musiken. När man är nöjd med resultatet behöver man bara trycka på en knapp för att skicka in remixen. De bästa bidragen kommer spelas i programmet.

Säsongen drar alltså igång nu på onsdag 17 mars, klockan 21.30, på Sveriges Radio P2. Läs mer om både Iphone- och radio-programmet på hemsidan, www.sr.se/p2/strom.  

dan före dan

Idag är det febril verksamhet på Strömredaktionen. Låtar mixas ihop, intervjuer klipps, hemsidor uppdateras och så vidare. I morgon är vi äntligen tillbaka i etern igen! 21.30 i P2 pratar vi om varför Pan Sonic är världens bästa band (eller ett av dem). Repris torsdag 12.30 - eller på www.sr.se/p2/strom

De nya bilderna är också klara. Håkan Ullberg har plåtat och fixat och trixat. Så nu vet vi hur vi ser ut i framtiden.

Profan är tillbaka

Wolfgang Voigt har sparkat igång den insomnade labeln Profan igen. Första släppet är Sog "Abweichung" där Voigt själv rattar och spakar den knasigt superminimalistiska techno/konstmusiken. Verkligen något för de mer experimentella dansgolven och knappast några prime time-låtar, men bra i sin knäpphet. Ett album lär också vara på gång under året.

Martyn och mera Martyn

Martijn Deykers, alias Martyn, är oerhört aktiv för tillfället. Och skönt är det! Hans "Great Lenghts"-album från förra året snurrar fortfarande varm i min spelare - kanske framförallt "Vancouver" som är en bra avskedslåt till OS - och hans "Fabric 50"-samling är bland de bättre i Fabricserien på lång tid. Förra året remixade han bland andra Maximo Park och Fever Ray. Dessutom släppte han en del tolvor. Det gör han i år också. Det är full fart på hans bolag 3024 alltså.

Nu släpper han dessutom en gratis dj-mix via XLR8R:s hemsida och det låter såå bra. Ladda hem och lyssna nu! Bara faktumet att två av mina absoluta favoritlåtar ingår (Princes "When Doves Cry" och Drexciyas "Lost Vessel") är anledning nog.

R.fm gillar Tilliander

Senaste nyhetsbrevet från R.fm är tillägnat Andreas Tilliander. Dessutom ligger nya videon från Andreas uppe på deras hemsida. Medication/Stay King heter den och du ser den här.

Pangea - Joy Orbison 1-0

När Burial släppte sitt debutalbum startade hetsjakten efter vem han kunde vara. Självklart var det så. "Burial" var ett underbart, kolsvart, regnglittrande soundtrack till nätter i den stora staden. Skivan stod ut mycket på grund av sina samplingar och melodier. Men på uppföljaren "Untrue" kändes det redan för mycket. De där röstsamplingarna, de där beatsen som lät som en klickande revolver eller nycklar som gneds mot varandra var innovativa och sköna när de kom. Men det höll inte riktigt att göra en uppföljare som i princip lät identisk.

Joy Orbison räknas till en av de hetaste dubstepproducenterna för tillfället. Nya tolvan "The Shrew Would Have Cushioned The Blow" (Aus Music) kommer förmodligen cementera den statusen. Men tyvärr kan jag inte riktigt känna att han svarar upp mot hajpen på den här tolvan. De där röstsamplingarna han kör om och om igen låter oerhört mycket som något han hittat på Burials hårddisk och då känns det rätt ointressant och oinspirerat.

Herr Orbison borde kolla in Pangeas senaste tolva "Pangea EP" (Hessle Audio) för lite tips om hur man gör bra dubstep med röstsamplingar. Inledande "Why" är en sagolik mix av dubstep, garage, twostep med soulig eller rnb-ig sång. En smäktande vacker soulsång som backas upp av hårdare beats. Att Pangea dessutom blir hårdare på de övriga spåren talar om att han har förmåga att variera sitt sound. Och det är precis det Joy Orbison borde lärt sig av Burial: inte att samplingar med heliumröster rockar, utan att det är viktigt att inte köra på formulär 1 hela tiden.

iPhone-app

Nu har vi på Ström en iPhone-app att kolla upp! Programmerad av Jonatan Liljedahl och designad av Håkan Ullberg. Är du iPhoneanvändare är det bara att ladda ner och köra.

Här finns info.

 Med ett enkelt knapptryck skickar du sen upp din remix till oss... och är den bra kör vi den i radio. 17 mars är vi tillbaka i etern, så sätt igång och jamma nu.

Jag har testat köra lite grann och tycker det är skitkul. Även fast jag inte har någon vana av att göra musik, och tycker det är här med teknik är rätt krångligt, så skapade jag en trevlig knaster-electronica-låt rätt snabbt.

http://soundcloud.com/tilliander/mokira-modular-session-20100224

Mokira spelar live nu på lördag på Fylkingen i Stockholm.
Det kommer bjudas på rätt mycket ny musik som bara kommer höras just på lördag.
På länken överst får ni ett smakprov på hur det troligtvis kommer låta vid midnatt.

Börft Records sänder webradio

I början av nittiotalet såg jag en riktigt ful annons för en ny skiva i tidningen Release.
Skivbolagets logga var och är en traktor och musiken de släpper är allt från obskyra ljudexperiment via elektronisk pop till techno och acid house.
Kanske var Börft Records sveriges första skivbolag som släppte lite skevare techno?

I vilket fall som helst sänder Börft Records webradio med premiär ikväll. 22.00-24.00
Jag citerar skivbolagsdirektör Jan Zwarre Svensson:

"Ikväll drar vi igång med en liten undreground internet-radio-sändning.

Gjorde en test förra Onsdagen men ikväll är det Premiär kl: 22.00 - 24.00.

Det blir Jay Allison (UK) som gästar skivpelarna med all slags experimentell musik.

Om jag orkar blir det en återkommande tid att sända varje onsdag 22.00, olika teman varje gång

eller gäster eller inga teman alls, en Börft-kanal liksom.

Det är begränsad bandvidd/besökare...."

Lyssna på: http://privat.bahnhof.se/wb255177/styrkafm.htm
Mer info om Börft Records: http://www.borft.com

Radiotips

2009 var året då jag återupptäckte The Colour of Spring med Talk Talk. Vilken skiva. Vilken skiva. När jag intervjuade Mogwai för Groove för några år sedan lyfte de fram Talk Talks "Laughing Stock" som det bästa album som någonsin gjorts. Igår körde kalejdoskop en Mark Hollis-special som jag rekommenderar varmt. Ni hittar programmet här.

Lite fler bloggare

Snart kommer resten av Strömredaktionen också blogga här. Det blir fint.

Håkan får träffa Abe

Uh. Precis efter jag skrivit att allt är fint och harmoniskt på Strömredaktionen når mig nyheten att Håkan Lidbo tar med sig sitt serietidning goes techno-projekt till Maria am Ostbahnhof i Berlin nästa vecka. Och då börjar avundsjukan gro i mig. Jag vill också lyssna på Abe Duque spela plattor... ju. Dessutom skulle det självklart vara kul att se Håkan vs Magnum 38 också.