Ett gäng Groove-recensioner till från månadens nummer...
Jason Fine
Our Music Is A Silent Order
Kontra-Musik
GGGG
Efter förra årets debuttolva på Omar-S bolag FXHE Records har det blivit dags för technonykomlingen Jason Fine att släppa ett helt album. Samtidigt innebär detta första albumet ut på Malmöbolaget Kontra-Musik som skämt bort oss med fin dubbig Detroittechno på senare år.
Det är precis vad det handlar om här. Jason Fine gör avskalad dansmusik som har den klassiska Detroitkänslan, samtidigt som det låter nytt och fräscht. Workin It Out och Isle är bara två spår av många som trollbinder. Det är enkelt, ibland nästan lo-fi-techno. Men samtidigt med en fingertoppskänsla som låter ana att Jason Fine har kommit för att stanna. Visst blir det några spår på debuten som känns väl långa och enformiga, men de bra spåren överväger enkelt och det är bara att konstatera att det här är en skiva som både herr Fine och Kontra-Musik kan vara stolta över.
Mats Almegård
Heartthrob
Dear Painter, Paint Me
Minus/import
GGGG
Med förra årets tolva Baby Kate fick Heartthrob, eller Jesse Siminski som han egentligen heter, en rejäl minimaltechnohit som tog sig långt utanför technokretsarna. Den pumpades på modevisningar och i varuhus och en del technotalibaner tyckte det var på tok för poppigt. De kommer nog inte att uppskatta debutalbumet Dear Painter, Paint Me heller. För precis som Baby Kate är de åtta spåren på albumet poppiga och medryckande. Samtidigt betyder inte det att Heartthrob skulle göra listmusik. Det är det alldeles för avskalat, synthetiskt och mörkt för.
Framförallt är det inledande Futures Past som har potential att bli en ny crossoverhit. Med stunsig bas, mörkt svepande muterade stråkljud och en naiv melodi är den både dansgolvslycka, catchy melodi och fett mörker i en och samma låt. Resterande spår på albumet är inte riktigt lika direkta, men håller en jämn och hög klass. Efter ett par lyssningar sitter även de som en smäck.
Mats Almegård
Diverse Artister
Total 9
Kompakt/Dotshop.se
GGG
Två gånger per år summerar Kölnbolaget Kompakt sin vinylutgivning på CD: till jul är det lugnare tongångar på Pop Ambient, mitt i sommaren är det dansgolvstechno på Total. De har nått del nio i denna pågående samlingsinstallation. Och upplägget är detsamma – vinylhittar, lite outgivet och allt centrerat kring Kompakts standardrecept: popig techno för klubben.
På Total 9 är det främst ”the usual suspects”, också det i vanlig ordning. Justus Köhncke, DJ Koze, Superpitcher, Matias Aguayo och många andra välkända Kompaktnamn. Som vanligt är det mycket som smakar gott. Kompaktstallet är inga nybörjare och de bjuder givetvis på habil techno som luktar hit lång väg.
Samtidigt är årets samling något svagare än tidigare. Det hedrar förvisso Kompaktartisterna att de vill ta minimaltechnon vidare och göra något nytt. Men när det resulterar i urvattnad och tråkig technodisco som Superpitcher vs The Congosounds Say I´m Your Number One eller Jonas Berings kladdiga I Can´t Stop Loving You önskar man att innovationssträvandet tog andra vägar.
Mats Almegård
onsdag 27 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar