tisdag 31 mars 2009

Ström 1 april




Vi hoppar över aprilskämten och pratar dub och dubtechno i Ström i morgon kväll. Om du lyssnar får du veta varför Andreas Tilliander tyckte att just det Strömprogrammet var det värsta någonsin att göra. Det vill du inte missa!

Mannen på bilden ovan heter Kenneth Christiansen och driver dubtechnobolaget Echocord. När jag träffade honom för intervju i Enghaveparken i Köpenhamn visste jag inte hur han skulle se ut. Hans svar i mobilen: "när jag dj:ar gör jag det under namnet Ned Flanders". Sen var det inte så svårt att hitta rätt, även om jag saknade en mustasch...

måndag 30 mars 2009

Synthare is a bunch of raggare



I fredagens SvD (27 mars) skriver Andres Lokko i en krönika kallad ”Syntpopparna är de nya raggarna” om hur arg han blir när BBC envisas med att spela senaste Depeche Mode-singeln ”Wrong” en gång i timmen. Lokko brukar vara duktig på att sätta fingret på nutidens puls och visst kan jag förstå att han tycker att ”Wrong” låter ”pensionsrockig” och att det är deppigt att höra den om och om igen. Själv nöjer jag mig med att tycka att den är rätt trött. Depeche Mode slutade göra intressant musik för ett par år sedan – i min bok var det Alan Wilders avhopp som satte punkt för dem som ett innovativt och spännande band. Nu gillar jag dem svalt, lite på rutin. ”Violator” är fortfarande min favorit och de nya skivorna lyssnar jag mest igenom av plikt. Det finns ibland något litet guldkorn på varje album, men inte mer.

Frågan är om det gör mig till en raggare? Jag ”drabbades av syntpopen i sin linda” som Lokko skriver. Men nä, jag känner mig inte som en raggare. Det var INTE bättre förr. År ut och år in fick jag när jag skrev för Groove recensera nya synthskivor. Om och om igen skrev jag om hur genren stagnerat och att allt banden ville var att låta som Depeche Mode, Front Line Assembly eller Skinny Puppy anno slutet av åttiotalet. Så Lokko har rätt när han säger att synthare är raggare. De som krampaktigt håller fast vid (åttiotals-)synthen är tyvärr det. Men såna falanger finns väl inom varje musikstil? Kan någon räcka upp handen och säga inom vilken musikstil nostalgiker som tjatar om att allt var bättre förr absolut INTE finns? Tack.

Men nej, synthpop kan vara en bra start om man vill gå vidare och lyssna på ny musik också. Ta Junior Boys som exempel. De är definitivt ett av senare års bästa synthpop. Men att Lokko skulle erkänna det – det är föga troligt. När han den 5 februari tipsar om kommande albumet ”Begone Dull Care” gör han det med att skriva om new wavepopparna Prefab Sprout och benämna Junior Boys musik ”Paddy McAloon-disco”. Men kom igen. Disco? Ja visst är det en genrebeteckning som är ”rätt” nu. Gärna med ett förled som ”skägg”, ”fjord” eller ”Paddy McAloon”. Lokko berättar i raggarkrönikan om att han försökt förstå Depeche Mode genom att diskutera dem med sin terapeut. Kanske skulle han ta en ny vända med terapeuten och prata om synthpop och varför det är så svårt att inte ”rockifiera/new waveifiera” ett band som så uppenbart lyssnat tonvis på Depeche Mode, men som bestämt sig för att inte bli raggare utan göra något nytt, baserat på det gamla.

Jag har helt enkelt lite svårt att köpa hela resonemanget. Varför skriver Lokko om nostalgi som något tidstypiskt – och utan kritik – i sin krönika ”Hoppet blev kvar på 60-talet” den 30 januari? Och varför skriver han (i sin text om synthraggarna) att Thåströms utnämning av en Clashkonsert i Örebro 1978 till världens bästa görs med ”sin ålders insiktsfullt klädsamma nostalgi”? Sen går han loss om att synthare är raggare som bara vill att allt ska vara som förr. Och då bör tilläggas att ”Wrong” (som är upphov till ilskan) ju faktiskt inte handlar om nostalgi alls – om man inte ska vara så subtil att man tar Martin Gores ökade intresse för gamla analogsynthar som anledning. Men det handlar det nog inte om. Jag förstår att man irriteras över en trött låt. U2:s nya är inte heller så kul. Men att för den sakens skull förklara att framtiden är över? Det känns väl drastiskt (och visst gör det krönikan mer underhållande. För krönikor måste ju skruvas lite ibland).

Sen utnämner Andres Lokko Depeche Mode till ”popfuturismens galjonsfigurer”. Jag misstänker att han blandar ihop dem med Kraftwerk som alltid frontat en retrofuturistisk image. Men Depeche Mode? De har alltid handlat om religion, vardagsliv och kärlek. Inget nytt under solen på nya plattan heller. De har inte handlat om futurism, de råkade bara köpa synthar och ersatte gitarrerna med dem. Det hade Lokko vetat om han hade menat allvar med att försöka förstå det engelska bandet. Som det låter nu är det mest en rockjournalist som ligger på divanen och klädsamt låtsas förstå ”syntarna”. En journalist som är trygg när rockikoner som Thåström blickar bakåt – till en Clashkonsert. Säkra referenser. Trygg rockmusikhistoria.

MMM


I morgon blir det fint på Debaser, Slussen i Stockholm. Japanska symfonirockarna Mono spelar live. Mokira (Andreas Tilliander) värmer upp publiken med ett liveset och själv står jag bakom skivspelarna. Kom dit! det kommer bli fint. Läs mer på Debasers hemsida.

fredag 27 mars 2009

Till minne av Alex van Heerden

Strömfavoriten Alex van Heerden hedras under våren med en utställning och en konsert på Botkyrka konsthall. Här finns mer info.

Vernissage lördag 28 mars kl 14-17

Kl 15 invigs utställningen av Pernilla Hellman, kulturchef i Botkyrka. Därefter spelning med Håkan Lidbo och Magnus Johansson.

Utställningen Expectations - Utsikter handlar om Sydafrika efter apartheid och USA efter Obama. Den berättar också om musik som minne och som en plats för att möta sig själv och andra.
Det är femton år sedan Sydafrika hade sitt första fria allmänna val, i januari svors Barack Hussein Obama in som USAs första afroamerikanska president. Hur berättar man om stora samhällsförändringar med hjälp av konst? Vad kan kultur betyda i möten människor emellan? Och vilka är krafterna som hindrar eller driver oss vidare?

Frågeställningarna ledde fram till verket Feedback av Janet Cardiff och George Bures Miller, ett ljudkonstverk som med all sin kraft vill få dig som besökare att ta plats i världen. Verket är kännetecknande för konstnärernas sätt att experimentera med hur ljud formar vår närvarokänsla i gränslandet mellan ljudkonst, film och teater. Feedback aktiveras av besökaren och består av en girarrförstärkare och en wah-wah-pedal. Wah-wah-pedalen är en typ av musikeffekt som gör att gitarrens ljud låter som en människas röst. Jimi Hendrix’s improviserade soloframförande av den amerikanska nationalsången Star Spangled Banner på Woodstock är idag en laddad symbol för 60-talets fredsrörelse och motståndskultur. Feedback skapades 2004, samma år som George W. Bush omvaldes som USAs president.

Konstnären Katerina Mistal har undersökt frågor om global orättvisa på plats i Sydafrika. Resultet blev verket Limits; unga sydafrikaner i vackra purpurfärgade skoluniformer trycks eller trycker sig mot en kraftig, transparent gräns. Är de hindrade i sin resa eller vilar de i väntan på något nytt? Katerina Mistal har tidigare arbetat med video och större installationer i Sverige och runtom i Europa, ofta med ett intresse för mänsklighetens yttre och inre gränser.

Frågan om nya möjligheter ledde oss också fram till ett möte med den sydafrikanska musikern Alex Van Heerden. Genom researchresor till Kapstaden, Sydafrika, blev det tydligt att mycket av den gränsöverskridande kraften inom kulturen i Kapområdet finns i musiken. Alex van Heerden påbörjade 2007 arbetet med en ny typ av institution, ett musikmuseum som berättar om Sydafrikas historia och hur människor länkas samman - musik som minne, musik som en framtidens arkitektur. År 2010 kommer vingården Solms Delta, som finansierar projektet, att inviga Musikmuseet. Vingården har precis som så många andra platser i Sydafrika en mörk historia, en historia om våld, kategorisering och slaveri. Det var först när arbetet med att kartlägga gårdens historia inleddes som platsen började förändras.

I januari i år omkom Alex van Heerden tragiskt i en bilolycka. Botkyrka konsthall presenterar hans och Solms Delta/Museum van de Caabs arbete genom ett filmbaserat musikarkiv och en nyproducerad tapet i numrerad upplaga av illustratören Maja Sten utgiven på Botkyrka konsthalls artist’s book-förlag Labyrint Press.

Den 2 maj aktiveras utställningen med konserten Alex with Love (Alex van Heerden 1974-2009) då sydafrikanska och svenska musiker spelar tillsammans. Spår av konserten i form av ett ljudverk av musikerna Håkan Lidbo och Magnus Johansson finns i utställningen redan från öppningen.

onsdag 25 mars 2009

SvD:s Radiokrönika 20 mars

Magnus Bremmer skriver fint om Ström i SvD:s radiokrönika från 20 mars. Originalet här.

fredag 20 mars 2009

Grattis Container - 10 år


Förlaget och skivbolaget Container, där Håkan Lidbo är en av ägarna och grundarna, firar 10 år. Även om jag inte kunde komma på festen önskar jag givetvis ett stort grattis!

torsdag 19 mars 2009

Första avklarat - elva kvar!

Första programmet har nu sänts både första och andra gången i P2. Igårkväll kunde vi ha firat hårdare eftersom det var premiär. Det fick bli varsin öl i studion där vi spelade in program nummer 3 och 4. 2:an är snart helt klar och sänds såklart i nästa vecka. Häng med då - vi spanar in Skandinaviens skönaste elektronikastad....

Intervju med Hanna i SvD

Pressklipp ur DN 18 mars




Speciellt roligt är det såklart att Martin Nyström tycker att vi gör "Sveriges mest idérika musikprogram". vi bugar och bockar för det.

Bye Bye Groove

Ni som läser bloggen har säkert också läst mina artiklar och recensioner i Groove genom åren. Sju år blev det totalt, men nu känner jag att det är dags att gå vidare. så idag satte jag punkt. känns skönt, även om det har varit roligt och jag har skrivit om många intressanta artister.

Tiden har inte räckt till och från mina ursprungligen 15 recensioner och en artikel per nummer har det blivit sporadiskt arbete med någon recension då och då. Hoppas dock att någon krigar vidare för elektronika och techno. Det behöver alla tidningar i Sverige. Vi bor fortfarande i rockland, så att skribenter ägnar sig åt elektronisk musik är viktigt.

Min sista recension för Groove blev tyvärr på en samlingsskiva med Erasure. Inte någon höjdpunkt, vare sig stilistiskt eller vad det gäller objektet för recension. Min sista artikel känns dock bra och därför bjuder jag på den här nedan...

Shinedoe – dansant dj utan genrebegränsningar

Med en sprillans ny tolva i bagaget reser Shinedoe jorden runt och fyller dansgolv. Samtidigt filar hon på sitt album som kommer nästa år.

I Sverige blev hon ett namn när hon remixade The Knifes Silent Shout. Men Shinedoe har gjort mycket mer än så. I Amsterdams klubbvärld har hon varit ett stort namn i mer än tio år. Även om det varit lite sisådär med hur folk har stavat namnet. I passet står det Chinedu Nwosu, men när hon såg sitt namn på planscher var det aldrig rätt.
– Alla skrev Shinedoe eftersom mitt namn uttalas så. Det var lika bra att byta stavning och börja skriva som alla andra, säger Shinedoe och skrattar.

Shinedoes föräldrar är immigranter från Nigeria och det är enligt henne själv en viktig pusselbit för hennes musikaliska utveckling:
– Afrikansk musik handlar precis som techno och house nästan uteslutande om rytmer. Det är elementet som driver musiken framåt. Jag har fått med mig mycket hemifrån och jag är stolt över mina rötter. Min mamma spelade alltid musik hemma och hon var en duktig dansare. Redan som liten förstod jag hur musik och dans sitter ihop.

När hon sedan inledde sin klubbkarriär var det just som dansare. Redan som femtonåring dansade hon professionellt på klubbar, konserter och i videoproduktioner. Men sedan provade hon att ställa sig bakom skivspelarna.
– Som dansare översatte jag någon annans musik till rörelser. Nu är det jag som väljer skivorna, men eftersom jag varit dansare har jag lätt för att bygga stämningar på dansgolvet.

Denna förmåga har hon också tagit med sig in i studion. Sedan 2005 driver hon det egna skivbolaget Intacto Records. Men Shinedo är också producent . Nyligen släppte hon tolvan Ibo Grooves/Back in tha days. Den är ytterligare ett bevis på Shinedoes oerhörda känsla för rytmer. Där Ibo Grooves är en lekfull mix av minimal och afrikanska rytmer är Back in the days djupare och mer harmonisk. En låt som samtidigt är en hyllning till den tidiga chicagohousen. Tolvan fungerar dessutom som ett smakprov inför det album som ska komma nästa år.
– När jag inte är ute och dj:ar, arbetar jag på mitt kommande album. Jag kan inte säga så mycket mer om det än att det låter som Shinedoe, haha. Jag är nämligen inte färdig med materialet än.
Men något kan du väl avslöja?
– Jo, det är absolut ett album för dansgolvet. Det är alltid det viktigaste för mig, att det kan fylla dansgolv och höja partystämningen. Det kommer också vara varmt och mycket djupt i soundet.

Som dj blandar Shinedoe gärna mellan minimal, gammaldags detroittechno och djup house. Möjligen kommer det också märkas på albumet.
– Genrer är till för att blandas. Men det är inget jag funderar på, det bara händer. Mina influenser är varierade och då blir min musik det också, säger Shinedoe leende.

Sen hoppar hon upp på sin cykel och korsar en av Amsterdams många kanalbroar. På väg mot en vinylaffär och efter det till ännu ett party. Så klart.

Mats Almegård

onsdag 18 mars 2009

Ström om ström


Christina Kubisch på elektrisk promenad.


Ikväll är Ström tillbaka. Vi pratar elektricitet och Ström med ljudkonstnärer som Carl Michael von Hausswolff (vars Strömalbum som kom för några år sedan är en stor favorit), Christina Kubisch, Mattias Petersson och Nils Edwardsson. Vi drar också till KTH för att reda ut vad elektronik egentligen är. Missa oss inte. 21.30 i P2 ikväll. Eller på SR:s hemsida i några veckor framöver.

Missa inte heller att SvD har en intervju med Hanna Österberg idag och att Martin Nyström skriver i DN om att vi är tillbaka med orden: "Sveriges mest idérika musikprogram". Vi tackar och bockar!

Ny video: Andreas Tilliander - Caught in a Riot (Feat. New Moscow)

Jag har lyssnat massvis på Mokira "Persona" på sista tiden. verkligen en utmärkt vacker och personlig skiva där Andreas är on top of his game. Det enda tråkiga med att göra Ström är att jag inte längre kan skriva översvallande och trovärdiga recensioner av de skivor som Tilliander och Lidbo gör. Men det är det värt. Och även om jag är partisk är verkligen Persona fantastisk! Samtidigt har Andreas nytt album under eget namn på gång. Och tro mig även här: det låter alldeles utmärkt! Första videon är släppt och den bjussar vi på här.

måndag 16 mars 2009

nedräkningen har börjat

på onsdag är det dags. då sänder vi det första avsnittet av 12 i vårens Strömsäsong. som vanligt fullspikat med bra elektronisk musik och intressanta intervjuer. under våren får vi också höra elektronikaeliten göra coverlåtar på gamla låtar som de avskyr, eller i alla fall tycker låter ostiga i original.

ny hemsida är på gång. men tills vidare har den gamla uppdaterats med lite ny info. kolla in här.

onsdag 11 mars 2009

Peter, Björn, John, Andrew, Martin och David

Det är mycket Depeche Mode just nu. Skönt att något bra bryter igenom schlagergalenskapen som annars härjar i dagstidningarna. DN hade en intervju med Martin Gore idag. och på DN:s hemsida finns en liten video där Martin Gore förklarar sina texter... bondage och religion. Inget nytt där alltså. Men vad gör det?

Nytt är dock förbandet på USA-turnén, nämligen Peter, Bjorn and John som kommenterar detta så här i ett pressmeddelande: "Depeche Mode är ett av världens bästa popband någonsin, och att de gillar oss så mycket att de vill höra oss före varje spelning i nästan två månader känns väldigt smickrande. Vi har varit ganska hårda när det gäller förbandsslottar och tackat nej till det mesta. När nu Depeche frågade var det extremt bra tajmat, inte minst då de i viss mån influerat soundet på nya skivan "Living Thing" och vi båda är melankoliska och svängiga powertrios. Vi håller tummarna för att det blir kalaskul!"

torsdag 5 mars 2009

The Robots revisited


som vana strömbloggsläsare vet är jag hårt inne på jeff mills för tillfället. därför är det ju extra trevligt att han gör konceptmusik om robotar snart. jag tror det blir maffigt. får se om han kommer upp i kraftwerkklass.

Bakåt för bilindustrin - Depeche Mode "Wrong"

förlåt den putslustiga överskriften. men när man läser i tidningarna om att underleverantörer till bilindustrin går i konkurs, hur leasingföretagen skyr saab som pesten och att det fortfarande inte börjar snurra i de stora fabrikerna i detroit och sen ser depeche modes elakaste video någonsin (för det är det väl? hm. just can´t get enough och the meaning of love kanske är värre förresten, men av andra anledningar) då blir det så. bilförare som inte kan styra. allt går åt skogen. ja, världsläget 2009 i en enda liten kort videosnutt.

sug efter kudde

det är inte varje dag ett oemotståndligt sug efter en broderad kudde gör sig gällande i mig. men norska funkle har verkligen lyckats få mig intresserad av att beställa kudde till soffan hemma. kolla in deras hemsida så förstår du varför. sjukt snygg strömdesign... härligt att sitta på elledningar. inga blommor och annat naturtrams. här är det industrial som gäller.

en bild till


en annan pressbild från årets session. Duktige Mattias Ahlm på SR har som vanligt plåtat.

onsdag 4 mars 2009

Mot Italien

jag drar iväg till Milano i morgon. passar på att fylla ipoden med kommande skivor av tim exile, junior boys och mokira. återkommer med rapporter om hur de funkade till de italienska ostarna.

Ström är snart tillbaka!!


Foto: Mattias Ahlm/SR

har precis kommit hem från andreas tillianders studio där vi nu sitter och hårdfilar på nästa säsongs ström i p2. det känns jättekul att snart vara tillbaka i etern. roligt att ha vår nya reporter hanna österberg med på tåget också. jag firar med att lägga ut vår presstext...

Ström i P2 är tillbaka med en fullmatad säsong!

Elektronikaprogrammet Ström i P2 är åter tillbaka i etern från och med den 18 mars. Under tolv avsnitt som sänds onsdagar i P2 klockan 21.30 (repris torsdagar 12.30) fortsätter Strömredaktionen att ställa möjliga och omöjliga frågor till producenter, DJ:s, professorer och andra som brinner för elektronisk musik.

Programmet görs i collageform där röster och musik sammanfogas till en lång episk mix. Bland strömsprakande ljud märks under våren även intervjuer med artister som Jeff Mills, Juan Atkins, Christina Kubisch, Junior Boys och Shinedoe.

Programledare är Andreas Tilliander. I Strömredaktionen ingår också Mats Almegård, Håkan Lidbo och nya redaktionsmedlemmen Hanna Österberg. Hanna är författare och DJ, känd under namnet Knivflickan.

Ström i P2 har fått mycket medialt utrymme de senaste åren, framförallt genom de olika musikaliska projekt som är en del av programinnehållet och som också givits ut på CD. Efter succéer med remixade pausfåglar, ny musik för landssorg och förra årets musik för främmande civilisationer tar Ström detta år itu med coverlåtar. Tolv producenter har fått i uppdrag att ”rädda” en låt som tidigare misshandlats genom dålig produktion, dålig sång eller liknande.

Läs mer om programmet: www.sr.se/p2/strom

Förutom radioprogrammen lanserar Ström i P2 i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress också den elektroniska musikfestivalen Volt som äger rum den 6 juni. Avsikten med Volt är att skapa den främsta svenska festivalen för elektronisk musik. Under en heldag kommer besökarna att bjudas på konserter, DJ-spelningar, workshops, interaktiva ljud- och ljusinstallationer och möjlighet att testa de senaste syntharna. Några av de artister som uppträder är GAS/Wolfgang Voigt (Kompakt, Tyskland), Cassy (Berghain, Tyskland), Dada Life, Tomas Andersson, Little Jinder och Lisa Nordström.

Läs mer på www.voltfestivalen.se